Historien bakom QlikView och Qlik Sense är en svensk framgångssaga som började som en mycket annorlunda idé om hur data med många dimensioner kunde analyseras och länkas samman. Idag är det marknadens smartaste verktyg för analys av affärskritiskt data med Qlik etablerad som en global spelare på Business Intelligence marknaden.
Vid tiden för när Qlik tog sina första stapplande steg så var OLAP den etablerade tekniken på marknaden. Läs mer om hur OLAP och Qlik skiljer sig från varandra.
Berättelsen om hur Qlik Sense och QlikView kom till.
Uppdraget att skapa en programvara som kunde lösa problemet gavs till två olika personer som började jobba med olika lösningsspår: Henric Cronström (Qlik’s förste anställde) och till Björn’s bror Sten. Henric gjorde en lösning i FoxPro och Sten en i Microsoft Excel.
Resultatet blev inte helt enligt förväntan vilket gjorde att Henric pratade med Håkan Wolgé som han visste sedan tidigare var en sedan duktig programerare. Denne gjorde sin lösning i C++ vilket också blev den allra första versionen av QlikView (namnet var då inte påtänkt utan man valde att kalla den första versionen för Wiss). Tetra Pak var inte intresserade men från ursprungsidén hade en tanke långsamt börjat gro...
Efter en hel del tänkande insåg gruppen att det kanske fanns en möjlighet att göra en generell programvara med vilken det gick att visualisera och analysera information som låg i databaser. Nästa steg blev därmed att generalisera Tetra Pak lösningen genom att att lägga information och logik i en databas. Håkan fick återigen uppdraget – slutresultatet blev QlikView 1.
Vad skulle då företaget heta? Man försökte registrera företaget Quick vilket inte visade sig vara helt lätt. Man bestämde sig då för att QlickTech istället var ett bra namn - det stämde ju även bra med det som användarna associerade till. Anledningen till att QlickTech sedan blev Qlik var att DOS hade en begränsning på 8+3 tecken - sagt och gjort så togs 'c' bort och resten är historia.
Den första versionen av QlikView döptes till 1.0 men skulle antagligen i dagens värld först släppts i 0.x versioner dvs beta releaser. Logiska kopplingar fanns mellan fälten men inga numeriska beräkningar kunde göras och data vara begränsat till att visas upp i enkla listboxar. QlikView var till en början inte ett verktyg för att transformera data utan ett verktyg för att visa den logiska kopplingen mellan informationsobjekt. Många subversioner (1.x.x) släpptes där man fortlöpande lade till funktionalitet och även de första grafiska objekten.
Ett tidigt arkitekturellt val var att läsa upp hela QlikView applikationen i datorns RAM minne. Ett val som inte var helt självklart i en MS Windows miljö med endast 16-bitars operativsystem. Detta begränsade effektivt mängden adresserbart minne och gjorde att den inlästa databasen endast t.ex. kunde innehålla 16.000 unika värden i ett fält och max 65.000 rader i en tabell. I takt med att Moore’s lag, som uttrycker att minnes- och processkraften i en dator dubblas vartannat år, fortsatt visat sig hålla har vi gått ifrån 16 till 64-bitars operativsystem. Detta har gjort att alla de praktiska begränsningarna vad avser Qlik-plattformens förmåga att hantera stora datamängder i princip försvunnit.
Övergången till 32-bitar var ett kvantstprång för företaget då man från denna stund plötsligt kunde läsa in all okomprimerat transaktionsdata som fanns i en medelstor organisation. Direkt in i RAM-minnet! Övergången till 32-bitars arkitektur passade bra i tiden då priserna på minnen fortsatte att gå ned och passande hårdvara därmed gick att köpa in för rimliga priser.
Några av de få nya funktioner som tillkom från version 1 var:
Stora funktionella steg som togs med QlikView 3 är:
I QlikView dokumentet (QVW-filen) lagras all nödvändig information som behövs för att kunna köra en QlikView lösning dvs laddningsreglerna för data, all inläst data och layout för objekt och flikar. Då dokumenten är självbärande kunde ett QlikView beslutsstöd göras portabel och dessutom anpassas efter de behov slutanvändaren hade. Med funktionaliteten för section access blev det möjligt att innan applikationen delades enkelt skära på data utefter de värden som finns i de ingående datadimensionerna. Som ett exempel kan t.ex. en applikation som innehåller all global försäljningsdata skäras så att den svenska försäljningschefen endast får se svenskt försäljningsdata medan den som är ansvarig för norden kan se nordiskt data.
Under år 2000 tas externt riskkapital in och omöbleringar görs i toppen. In kommer bl.a. Måns Hultman, Lars Björk samtidigt som grundarna åker ut. Fokus läggs på riktad försäljning mot målgruppen controllers som jobbar emot välanvända och standardmässigt uppsatta affärssystem som Movex och J.D Edwards. Det gjorde det lätt att skapa en wow-faktor, göra snabba projekt och stänga affärerna snabbare.
Stora funktionella steg som togs med QlikView 4 är:
Nya funktioner som ändå kom i QlikView version 5 var möjlighet till MS Excel-export direkt från diagrammen, införandet av ”Current Selections” boxen (gjorde det möjligt att se vilka urval som gjorts) samt laddning från HTML-tabeller och XML-filer.
En helt ny komplementär QlikView produkt släpps under detta år och får namnet QlikView Administrator. Den ursprungliga kodbasen hade köpts loss av Qlik från svenska Luftfartsverket. De hade en egen större QlikView implementation och hade med extern hjälp utvecklat funktionalitet för att att effektivt och säkert kunna administrera användarna, laddningarna och distributionen av QlikView-dokumenten. Tanken var att QlikView Administrator, senare omdöpt till QlikView Publisher, skulle avhjälpa detta. Stabiliteten och funktionaliteten var dock inte på topp i den första releasen vilket skapade en del frustration och även säkert begränsade försäljningen.
Något som formerade marknaden detta år var att Microsoft började sälja sin DSS (Decision Support System). Något gjorde det lättare att rent kommunikativt nå ut med QlikView som produkt och förklara för marknaden vad man gjorde.
Nya funktioner som tillkom i QlikView version 6 var:
Från ett användnings- och försäljningsmässigt perspektiv skapades med QlikView 6 en mer granulerad licensmodell. Användandet av LEF-licensfiler introducerades och QlikView blev möjlig att köpa i olika typer av licenser beroende på användningsbehov:
Nya funktioner som tillkom i QlikView version 7 var:
En viktig händelse skedde i slutet av året 2004 när Qlik tog in riskkapital från välrenommerade Accel coh Jerusalem Venture Partners. Med sammanlagt 12.5 MUSD i nyemission fick Qlik muskler att investera än mer i marknad, sälj och FOU. Då som nu ligger fortfarande huvudenheten för R&D kvar i Lund medan huvudkontoret för företaget flyttades till USA.
Listan över ny funktionalitet blev lång i denna release:
Nya funktioner som tillkom i QlikView version 9 var:
Med QlikView version 10 blev man som utvecklare glad över att script editorn äntligen fick efterlängtat stöd för automatisk syntax-ifyllnad och uppmärkning av felaktigt utformad syntax. Laddningstiderna förbättrades med multitrådningsteknik vilket implementerats för scriptexekvering när QlikView tolkar och transformerar data.
En större nyhet som kom var stödet för dataintegrering. API’er togs fram för både QlikView Server och QlikView Publisher vilket gjorde det möjligt att t.ex. automatisera administreringen av MS Windows tjänster eller addera egen affärslogik. Med AJAX API blev det möjligt att med en QlikView extension skapa en egenbyggd kodmodul byggd på standard webteknologi. Med detta blev det möjligt att nästan obegränsat kunna modifiera hur QlikView ser ut och beter sig. Ett extension objekt är ett QlikView objekt som kan användas direkt inne i en QlikView applikation men där man själv bestämmer hur renderingen av data skall ske och med vilken teknologi. Det egenutvecklade objektet hämtar data från QlikView och kan även skicka tillbaka alla klick som görs i objektet till QlikView.
Att med API’er öppna upp sig mot omvärlden är en strategi som blivit en förutsättning för att hänga med i konkurrensen för många programvaruföretag. Qlik’s öppnande av QlikMarket i september 2012 förbättrade i detta avseende 3:e parts leverantörers möjlighet att exponera sina tjänster och produkter emot QlikView-världen.
Vad gäller nytillkomna objekt i QlikView version 10 så kan nämnas:
För tredje året i rad lyckades Qlik med QlikView 11 släppa en ny huvudversion av QlikView där versionsnumret är samma som årtalet.
Den största nyheten i releasen är förbättrade möjligheter för slutanvändarna att samarbeta direkt inne i QlikView. Qlik, som kallar området ”Social Business Discovery”, hänger på den stora sociala trenden med Facebook, Twitter osv och gör det möjligt för användare att bjuda in andra användare. Inbjudna kan se vad andra inbjudna gör och chatta / kommentera i realtid. Användarna får även möjlighet att utan egen kodning själva kunna modifiera gränssnittet direkt i webläsaren. En möjlighet som vi på Millnet BI än så länge (sept 2013) sett väldigt få kunder utnyttja. De flesta kunder vill ha kontroll över hur gränssnittet ser ut så man vet att organisationen tittar på och tar beslut utifrån samma informationsobjekt.
En större funktionell nyhet var möjligheten till jämförande analys genom definition av multipla urvalstillstånd. Med detta blev möjligt att skapa grafer, tabeller eller flikar som visualiserar data med olika urval. Det bärande i QlikView är annars att ett urval i datamängden slår igenom hela datamodellen och fortplantar sig vidare i alla grafiska objekt i QlikView applikationen. Med den nya möjligheten så blev enklare att t.ex. hitta trender och göra jämförande analyser.
Som en följd av de enorma framgångarna Apple uppnått med lanseringarna av iPhone och iPad så har kraftfullt skifte skett sista åren till mobila plattformar. Inte bara på det privata planet utan även hur information konsumeras ute på företag och organisationer. Med QlikView version 9 släpptes den första mobila klienten, en satsning som med QlikView 11 gått ifrån att vara en installerad applikation till att kunna köras direkt i browsern. Qlik har här valt att satsa fullt ut på HTML5-standarden och den låsning som via app-tänket annars uppstår till respektive mobila ekosystem.
Slutligen, för organisationer inom enterprise segmentet förbättras API-stödet ytterligare för att lättare kunna integrera med omgivande IT-stöd och SMS-system (System Management Software). För att ytterligare förbättra trovärdigheten inom enterprise segmentet så genomför Qlik ett uppköp av Expressor Software i Juni 2012.
Qlik släpper i Augusti 2014 första versionen av Qlik Sense (en produkt som tidigare haft "kodnamnet" QlikView.Next).
Qlik Sense är en produkt som är inriktad på att stödja slutanvändarens behov av att se och förstå data. Med Qlik Sense är det möjligt att (precis som med QlikView!) distribuera ut ut färdiga visualiseringar till slutanvändaren. Samtidigt kan nu slutanvändaren själv läsa in lokalt data eller välja att visualisera befintligt data på annat sätt än vad som görs i den av organisationen tillhandahållna lösningen.
Qlik Sense är en produkt som släpps för att ytterligare förflytta initiativkraften från IT-avdelningen till slutanvändaren men också svara på den tillväxt som konkurrenten Tableau Software uppnåt med sin produkt
Under februari 2015 släpps version 1.1 av Qlik Sense som bl.a. inkluderar stöd för pivot-tabeller. En tabelltyp som används frekvent vid ekonomiuppföljning och som saknats av många kunder i första releasen av Qlik Sense.
I april 2015 släpps Qlik Sense Enterprise 2.0 med ökat fokus på förtroende, säkerhet och övervakning – typiska frågor viktiga för större bolag med mer komplexa installationer.
I februari 2015 kom beskedet om att Qlik köper upp företaget Vizubi – skaparen av produkten NPrinting. En produkt som QlikView-kunder världen över köpt in under många år för att automatisera sin rapportering av QlikView-data.
Qlik DataMarket är ett Data as a Service (DaaS) erbjudande som tillhandahålls av Qlik. Tjänsten gör det möjligt för Qlik-kunder att integrera extern, kvalitetssäkrad och ständigt uppdaterad data in i sin existerande datamängd. Det kan t.ex. röra sig om valutakurser, lokalt väder, befolkningsstatistik osv
I december 2015 kom äntligen den efterlängtade uppdateringen av QlikView med releasen av QlikView 12. Fyra år hade då gått sedan QlikView 11 lanserades även om löpande uppdateringar givetvis gjorts av denna version. Anledningen till att det gick fyra år mellan releaserna är att Qlik's fokus under denna tid primärt låg på framtagandet av Qlik Sense.
I gränssnittet för QlikView 12 fanns inte speciellt många uppdateringar gjorda - det stora lyftet gjordes istället på baksidan. Med QlikView 12 kom QlikView att ligga på samma underliggande QIX-motor som Qlik Sense. Något som gjorde det enklare för Qlik att få hävstång i sin interna utveckling. För kunderna blev effekten att det blev enklare att använda både produkterna och då t.ex. återanvända framtagna Qlik-script.
Ytterligare inkluderade förbättringar var en bättre mobil upplevelse, färdig inbyggd connector till Qlik DataMarket samt inbyggt stöd för uppkoppling till webbtjänster via ett RESTful-API. Något som gjorde att behovet av att använda 3:e partsprodukter för detta ändamål minskade.
I maj 2016 tog Qlik nästa logiska steg då man under Qonnections 2016 annonserade att de köper upp företaget Industrial CodeBox – skaparen av produkten QVSource.
En produkt som Millnet BI sålt sedan år 2011 för att hjälpa kunder att framförallt komma åt webbdata via färdiga connectorer. Företaget är vid uppköpstillfället en ledande teknikpartner till Qlik och har marknadens största bibliotek av färdiga kopplingar till webbtjänster som Twitter, Facebook, Google etc. Efter uppköpet flyttar alla utvecklarna av QVSource till sverige och Qlik's kontor i Lund.
Ett år efter att Qlik Sense 2.0 släpptes så släpps Qlik Sense 3.0 i juni 2016. Qlik fokuserar vidare på self-service spåret och gör det enklare för slutanvändaren att göra mer själv och göra det snabbare.
Att skriva egen script-kod är t.ex. en utmaning för många. Med denna version ges stöd för att koppla tabeller med hjälp av en grafisk hanterare. Troliga sammanhörande tabeller hamnar bredvid varandra och kan släppas på varandra för att automatiskt nycklas via troligaste fält.
Sökning i applikationer görs även ännu mer intuitiv. Med en fritextsökning går det nu enkelt att söka igenom alla namn på fält, uttryck, visualiseringsobjekt och inne i all data. En viktig funktion för att enkelt och intuitivt kunna utforska sin datamängd.
Linjediagram blir även tidsmedvetna och omvandlar automatiskt datum till t.ex. aggregeringsnivåer som kvartal, månader och veckor.
Något annat som är centralt för Qlik Sense plattformen är öppenheten. Från denna version går det att bygga skräddarsydda objekt (s.k. widgets) direkt i CSS och HTML5 istället för att behöva uttryckas i Javascript.
Med den release av Qlik Sense som kom i juni 2017 så ökar Qlik release-takten ytterligare. Man går över till att släppa en ny version av Qlik Sense var 10:e vecka och överger sin nummerbaserade namngivning (t.ex. Qlik Sense 4.0) och går istället över till produktnamn + månad + år. Den nya releasen får därmed namnet Qlik Sense June 2017.
Man har i denna version lagt ytterligare krut på att grafiskt förenkla arbetet med att transformera och förstå sina data. Data kan nu visuellt profileras och namnges i olika buckets och datakvalitetsaspekter som replace, order och omvandling av rader till kolumner kan utföras grafiskt. Ett antal av de mest förekommande formateringarna som görs i scriptet har med denna release blivit upplyft på en grafisk nivå för att förenkla arbetet för script-ovana personer.
Ytterligare förändringar är nya diagramtyper som box, distribution och histogram och släppet av en dedikerad mobil app för offline användning.
UPPNÅ MER. Vi hjälper dig se, förstå och agera på dina data.
Vi tar fram systemstöd som hjälper dig planera och följa upp din verksamhet på ett inspirerande och effektivt sätt. Vi bygger våra lösningar på Qlik och Planacy - två moderna plattformar för Analys / Rapportering och Budget / Prognos / Planering.
