Loading...

Historien bakom QlikView och Qlik Sense är en svensk framgångssaga som började som en mycket annorlunda idé om hur data med många dimensioner kunde analyseras och länkas samman. Idag är det marknadens smartaste verktyg för analys av affärskritiskt data med Qlik etablerad som en global spelare på Business Intelligence marknaden.

Vid tiden för när Qlik tog sina första stapplande steg så var OLAP den etablerade tekniken på marknaden. Läs mer om hur OLAP och Qlik skiljer sig från varandra.

Historien om Qlik

Berättelsen om hur Qlik Sense och QlikView kom till.

Intro

Hej!

Historien bakom QlikView och Qlik Sense är en svensk framgångssaga som började som en mycket annorlunda idé om hur data med många dimensioner kunde analyseras och länkas samman. Idag är det marknadens smartaste verktyg för analys av affärskritiskt data med Qlik etablerad som en global spelare på Business Intelligence marknaden.

Vid tiden för när Qlik tog sina första stapplande steg så var OLAP den etablerade tekniken på marknaden. Läs mer om hur OLAP och Qlik skiljer sig från varandra.


Hur allt började...

De två grundarna till Qlik var Björn Berg från Tetra Pak och Staffan Gestrelius som var IT-chef på Astra Draco. Deras ursprungliga och något vaga affärsidé handlade om att förbättra affärsprocesser med goda informationsunderlag.

En idé som Björn hade var att kunna färgkoda relationer mellan olika informationsobjekt. Bakgrunden till idén kom från Tetra Pak där man sålde många olika maskintyper som alla var stora och komplexa maskiner. Som potentiell kund hade man många olika frågeställningar att ta hänsyn till för att säljaren skulle filtrera ut vilka maskiner och maskinkonfigurationer som var mest lämpade för kundens behov.

Uppdraget att skapa en programvara som kunde lösa problemet gavs till två olika personer som började jobba med olika lösningsspår: Henric Cronström (Qlik’s förste anställde) och till Björn’s bror Sten. Henric gjorde en lösning i FoxPro och Sten en i Microsoft Excel.

Resultatet blev inte helt enligt förväntan vilket gjorde att Henric pratade med Håkan Wolgé som han visste sedan tidigare var en sedan duktig programerare. Denne gjorde sin lösning i C++ vilket också blev den allra första versionen av QlikView (namnet var då inte påtänkt utan man valde att kalla den första versionen för Wiss). Tetra Pak var inte intresserade men från ursprungsidén hade en tanke långsamt börjat gro...

Efter en hel del tänkande insåg gruppen att det kanske fanns en möjlighet att göra en generell programvara med vilken det gick att visualisera och analysera information som låg i databaser. Nästa steg blev därmed att generalisera Tetra Pak lösningen genom att att lägga information och logik i en databas. Håkan fick återigen uppdraget – slutresultatet blev QlikView 1.

Vad skulle då företaget heta? Man försökte registrera företaget Quick vilket inte visade sig vara helt lätt. Man bestämde sig då för att QlickTech istället var ett bra namn - det stämde ju även bra med det som användarna associerade till. Anledningen till att QlickTech sedan blev Qlik var att DOS hade en begränsning på 8+3 tecken - sagt och gjort så togs 'c' bort och resten är historia.

QlikView och Qlik Sense
- version för version

QlikView 1 (1994)

År 1994 kom den allra första versionen av QlikView ut och år 1995 gjordes en patentansökan (se godkänt patent US006236986) vilket bland annat möjliggjorde att hämta och kombinera data ur många olika datakällor. På den tiden hette inte produkten QlikView utan QuickView där Quick stod för Quality, Understanding, Interaction och Knowledge.

Den första versionen av QlikView döptes till 1.0 men skulle antagligen i dagens värld först släppts i 0.x versioner dvs beta releaser. Logiska kopplingar fanns mellan fälten men inga numeriska beräkningar kunde göras och data vara begränsat till att visas upp i enkla listboxar. QlikView var till en början inte ett verktyg för att transformera data utan ett verktyg för att visa den logiska kopplingen mellan informationsobjekt. Många subversioner (1.x.x) släpptes där man fortlöpande lade till funktionalitet och även de första grafiska objekten.

Ett tidigt arkitekturellt val var att läsa upp hela QlikView applikationen i datorns RAM minne. Ett val som inte var helt självklart i en MS Windows miljö med endast 16-bitars operativsystem. Detta begränsade effektivt mängden adresserbart minne och gjorde att den inlästa databasen endast t.ex. kunde innehålla 16.000 unika värden i ett fält och max 65.000 rader i en tabell. I takt med att Moore’s lag, som uttrycker att minnes- och processkraften i en dator dubblas vartannat år, fortsatt visat sig hålla har vi gått ifrån 16 till 64-bitars operativsystem. Detta har gjort att alla de praktiska begränsningarna vad avser Qlik-plattformens förmåga att hantera stora datamängder i princip försvunnit.


QlikView 2 (1996)

Mycket av det som gjordes i QlikView version 2 syntes inte på ytan. Faktum var att en större del av kodbasen från version 1 fick skrivas om för att klara lyftet från att:

  • endast kunna hålla 1 dokument öppet åt gången till att hålla flera öppna samtidigt
  • gå från 16-bitars kod till 32-bitars kod

Ovan lyft blev så genomgripande att produktkvalitén led och mycket tid fick ägnas åt buggupprättning. I långa loppet ledde dock ändringarna till att helt nya möjligheter uppstod med produkten.

Övergången till 32-bitar var ett kvantstprång för företaget då man från denna stund plötsligt kunde läsa in all okomprimerat transaktionsdata som fanns i en medelstor organisation. Direkt in i RAM-minnet! Övergången till 32-bitars arkitektur passade bra i tiden då priserna på minnen fortsatte att gå ned och passande hårdvara därmed gick att köpa in för rimliga priser.

Några av de få nya funktioner som tillkom från version 1 var:

  • införande av knapp-objektet
  • möjligheten att ha flera dimensioner och expressions i diagram/tabell

QlikView 3 (1997)

Mycket fokus läggs på att bredda och effektivisera sättet på hur data kan laddas och transformeras. QlikView script språket utvecklas rejält vilket gör komplexare datatransformationer möjliga i laddningsögonblicket, variabler läggs till liksom många idag mycket vanligt använda diagramtyper. Från och med version 3.15 kunde QlikView installeras som ett standardprogram på PC vilket gjorde att antalet sålda licenser ökade.

Stora funktionella steg som togs med QlikView 3 är:

  • Automatisk Outer Join för fält med samma namn istället för som tidigare Inner Join. Detta gjorde hela datamängden tillgänglig för analys, inte bara data som hade korresponderande värden i andra tabeller
  • Mängder med nya scriptfunktioner infördes vilket fick T'et i ETL (Transform-steget) att stärkas radikalt. Bland annat tillkom funktioner som join, resident load, intervalmatch, concatenate och crosstable
  • Fler gränssnittsobjekt som t.ex. linjediagram, multi-boxar och raka tabeller

QLIKVIEW 4 (1999)

Med QlikView version 3 fick Qlik en bredare framgång på marknaden än vad man tidigare lyckats uppnå. Denna framgång kombinerat med att utvecklingen av version 4 blev mer kunddriven gjorde att ytterligare stora funktionella kliv gjordes.

QlikView gick från att ligga isolerat ute på klienterna till att bli en klient-server lösning (om än enkel!) som kunde börja ta ton även mot de mer uppväxta konkurrenterna. Någonstans i skiftet mellan version 3 och 4 fick även Qlik sina första (små!) partners som sålde och konsultade kring QlikView plattformen. Ett av dem var Millnet AB – en av grundarna till Millnet BI AB.

I QlikView dokumentet (QVW-filen) lagras all nödvändig information som behövs för att kunna köra en QlikView lösning dvs laddningsreglerna för data, all inläst data och layout för objekt och flikar. Då dokumenten är självbärande kunde ett QlikView beslutsstöd göras portabel och dessutom anpassas efter de behov slutanvändaren hade. Med funktionaliteten för section access blev det möjligt att innan applikationen delades enkelt skära på data utefter de värden som finns i de ingående datadimensionerna. Som ett exempel kan t.ex. en applikation som innehåller all global försäljningsdata skäras så att den svenska försäljningschefen endast får se svenskt försäljningsdata medan den som är ansvarig för norden kan se nordiskt data.

Under år 2000 tas externt riskkapital in och omöbleringar görs i toppen. In kommer bl.a. Måns Hultman, Lars Björk samtidigt som grundarna åker ut. Fokus läggs på riktad försäljning mot målgruppen controllers som jobbar emot välanvända och standardmässigt uppsatta affärssystem som Movex och J.D Edwards. Det gjorde det lätt att skapa en wow-faktor, göra snabba projekt och stänga affärerna snabbare. 

Stora funktionella steg som togs med QlikView 4 är:

  • Section Access – rättighetsstyrning till QlikView dokument samt flikar och data i QlikView dokumenten
  • Inläsning av data från MS Excel-filer
  • Bokmärken
  • Beräkningsmotor för aggregeringsuttryck i olika visualiseringsdiagram
  • QlikView Server, den första versionen av den senare väsentligt mer utvecklade server funktionaliteten

QlikView 5 (2001)

Medan ny funktionalitet låg i fokus för QlikView version 4 handlade QlikView version 5 mer om att förbättra och stabilisera redan existerande funktionalitet.

Det kanske största klivet som kom under denna versions livstid var inte drivet av Qlik själva utan av Intel som släppte sin nya Itanium 64-bit RISC processor. Med denna processarkitektur öppnades dörrarna för QlikView att praktiskt och teoretiskt kunna hantera ENORMT mycket större datamängder än vad som tidigare kunnat göras. Datamängder som på den tiden ansågs orealistiska för annat än världens största företag men som med Big Data vågen blivit en realitet för även mindre företag.

Nya funktioner som ändå kom i QlikView version 5 var möjlighet till MS Excel-export direkt från diagrammen, införandet av ”Current Selections” boxen (gjorde det möjligt att se vilka urval som gjorts) samt laddning från HTML-tabeller och XML-filer.

En helt ny komplementär QlikView produkt släpps under detta år och får namnet QlikView Administrator. Den ursprungliga kodbasen hade köpts loss av Qlik från svenska Luftfartsverket. De hade en egen större QlikView implementation och hade med extern hjälp utvecklat funktionalitet för att att effektivt och säkert kunna administrera användarna, laddningarna och distributionen av QlikView-dokumenten. Tanken var att QlikView Administrator, senare omdöpt till  QlikView Publisher, skulle avhjälpa detta. Stabiliteten och funktionaliteten var dock inte på topp i den första releasen vilket skapade en del frustration och även säkert begränsade försäljningen.

Något som formerade marknaden detta år var att Microsoft började sälja sin DSS (Decision Support System). Något gjorde det lättare att rent kommunikativt nå ut med QlikView som produkt och förklara för marknaden vad man gjorde.


QlikView 6 (2003)

När nu 64-bit processorarkitekturen hade anlänt började Qlik experimentera hur QlikView betedde sig vid hanteringen av stora datamängder. Man upptäckte då att en ny begränsande faktor hade tillkommit - QlikView orkade inte processa data tillräckligt snabbt!

Turligt nog hade Intel ungefär samtidigt börjat utveckla sina dual core processor chips vilket gjorde det möjligt att processa data parallellt. Det enda som saknades nu var att QlikView själv kunde arbeta multitrådat vilket blev möjligt i version 6 av QlikView. Hela QlikView kodbasen hade då skrivits om för att stödja den betydligt mer komplicerade multitrådningstekniken.


Nya funktioner som tillkom i QlikView version 6 var:

  • IE plug-in som fortfarande, trots dagens (sept 2013) AJAX-stöd, används brett ute hos kunderna
  • tabellvyn
  • variabler i layout
  • nya diagramtyper och objekt som t.ex. grid, gauge, radar och slider
  • qvp-protokollet
  • kopiera och klistra in gränssnittsobjekt

Från ett användnings- och försäljningsmässigt perspektiv skapades med QlikView 6 en mer granulerad licensmodell. Användandet av LEF-licensfiler introducerades och QlikView blev möjlig att köpa i olika typer av licenser beroende på användningsbehov:

  • QlikView Enterprise (för utvecklare)
  • QlikView Professional (för power-användare)
  • QlikView Analyzer (för slutanvändare)

QlikView 7 (2005)

Två större nyheter kom med QlikView version 7 – möjligheten att med QlikView lagra data (lokalt på klient och i fil) samt den kraftfulla aggreringsfunktionen aggr().

Lagra data lokalt på klienten via Buffer-kommandot används i mindre grad idag medan skapande och läsande av QVD-filer används extensivt av de flesta QlikView-utvecklare. Att skapa upp ett QVD-lager brukar t.ex. vara en del av QlikViw ETL-processen för att snabba upp inläsning av data samt minimera belastningen på driftsatta IT-system.

Nya funktioner som tillkom i QlikView version 7 var:

  • Aggr() – en generell funktion för nästlade aggregeringar som kan användas både som dimension och mått
  • Nya objekt som kalendern och blockdiagrammet
  • Larm, rapporter och variabelöversikt

En viktig händelse skedde i slutet av året 2004 när Qlik tog in riskkapital från välrenommerade Accel coh Jerusalem Venture Partners. Med sammanlagt 12.5 MUSD i nyemission fick Qlik muskler att investera än mer i marknad, sälj och FOU. Då som nu ligger fortfarande huvudenheten för R&D kvar i Lund medan huvudkontoret för företaget flyttades till USA.


QlikView 8 (2007)

Fokus för QlikView version 8 blev att skapa bättre stabilitet, bredd i funktionalitet samt förtroende på den viktig enterprise-marknaden. På denna marknad är trovärdighet inom områden som säkerhet, datakvalité, prestanda, skalbarhet, förvaltningsbarhet och integrerbarhet viktiga. Något som från denna version blev ett tydligt fokus framgent i kommande versioner av QlikView.

Listan över ny funktionalitet blev lång i denna release:

  • Serveradministrationspanel som kunde köras direkt i browsern
  • Inbyggd egen QlikView webserver
  • Stöd för katalogtjänster som gick utöver Microsoft AD
  • Serverauktorisation som komplement till NTFS filsäkerhet
  • Klustring av servrar
  • Första försöket till AJAX-klient som alternativ till IE-plugin. Många funktioner användaren var van vid i IE-plugin saknades vilket initialt gjorde nyhetsvärdet större än det praktiska värdet
  • Input fields – funktionalitet inom ett område som Qlik annars nogsamt hållit sig borta ifrån under årens lopp
  • Set-analys
  • Avancerad sökning
  • QlikView länkar - via mail kunde användaren nu maila en länk så att andra fick upp samma QlikView applikation, vy och urval

QlikView 9 (2009)

Med QlikView 9 sänktes ribban för att låta alla prova QlikView - utan begränsningar i tid eller funktion. QlikView Personal Edition blev namnet på den nya licensform som släpptes och som blev något helt nytt i beslutsstödsbranschen.

QlikView 9, liksom version 8, fokuserade på att stärka trovärdigheten mot större organisationer med mycket data, många användare och stora implementationer.

Nya funktioner som tillkom i QlikView version 9 var:

  • Lansering av triggrar (för att minimera användadet av macro-kod)
  • Cloud tillgänglighet via Amazon’s EC2-tjänst. Något som än så länge inte slagit nämnvärt – de flesta föredrar fortfarande att göra sina implementationer onsite
  • Lastbalansering mellan QlikView-servrar för optimerade svarstider ut mot användarna
  • Mobilt stöd med java klienter och iPhone app
  • Generering och distribution av PDF-rapporter
  • Globalt sök - ett nytt QlikView objekt som gör det möjligt att med en fritextsökning söka i hela QlikView-applikationens datamängd

QlikView 10 (2010)

Med QlikView version 10 blev man som utvecklare glad över att script editorn äntligen fick efterlängtat stöd för automatisk syntax-ifyllnad och uppmärkning av felaktigt utformad syntax. Laddningstiderna förbättrades med multitrådningsteknik vilket implementerats för scriptexekvering när QlikView tolkar och transformerar data.

En större nyhet som kom var stödet för dataintegrering. API’er togs fram för både QlikView Server och QlikView Publisher vilket gjorde det möjligt att t.ex. automatisera administreringen av MS Windows tjänster eller addera egen affärslogik. Med AJAX API blev det möjligt att med en QlikView extension skapa en egenbyggd kodmodul byggd på standard webteknologi. Med detta blev det möjligt att nästan obegränsat kunna modifiera hur QlikView ser ut och beter sig. Ett extension objekt är ett QlikView objekt som kan användas direkt inne i en QlikView applikation men där man själv bestämmer hur renderingen av data skall ske och med vilken teknologi. Det egenutvecklade objektet hämtar data från QlikView och kan även skicka tillbaka alla klick som görs i objektet till QlikView.

Att med API’er öppna upp sig mot omvärlden är en strategi som blivit en förutsättning för att hänga med i konkurrensen för många programvaruföretag. Qlik’s öppnande av QlikMarket i september 2012 förbättrade i detta avseende 3:e parts leverantörers möjlighet att exponera sina tjänster och produkter emot QlikView-världen.

Vad gäller nytillkomna objekt i QlikView version 10 så kan nämnas:

  • Container objekt: gör det möjligt att hushålla med skärmytan och samla ihop sammanhörande objekt i ett container-objekt från vilket man sedan väljer vilket ingående objekt man vill se
  • Länkade objekt: möjligheten att låta flera objekt dela en gemensam mängd av egenskaper. Genom att ändra i ett av de länkade objektens egenskaper så propageras detta över i de övriga länkade objekten

QlikView 11 (2011)

För tredje året i rad lyckades Qlik med QlikView 11 släppa en ny huvudversion av QlikView där versionsnumret är samma som årtalet.

Den största nyheten i releasen är förbättrade möjligheter för slutanvändarna att samarbeta direkt inne i QlikView. Qlik, som kallar området ”Social Business Discovery”, hänger på den stora sociala trenden med Facebook, Twitter osv och gör det möjligt för användare att bjuda in andra användare. Inbjudna kan se vad andra inbjudna gör och chatta / kommentera i realtid. Användarna får även möjlighet att utan egen kodning själva kunna modifiera gränssnittet direkt i webläsaren. En möjlighet som vi på Millnet BI än så länge (sept 2013) sett väldigt få kunder utnyttja. De flesta kunder vill ha kontroll över hur gränssnittet ser ut så man vet att organisationen tittar på och tar beslut utifrån samma informationsobjekt.

En större funktionell nyhet var möjligheten till jämförande analys genom definition av multipla urvalstillstånd. Med detta blev möjligt att skapa grafer, tabeller eller flikar som visualiserar data med olika urval. Det bärande i QlikView är annars att ett urval i datamängden slår igenom hela datamodellen och fortplantar sig vidare i alla grafiska objekt i QlikView applikationen. Med den nya möjligheten så blev enklare att t.ex. hitta trender och göra jämförande analyser.

Som en följd av de enorma framgångarna Apple uppnått med lanseringarna av iPhone och iPad så har kraftfullt skifte skett sista åren till mobila plattformar. Inte bara på det privata planet utan även hur information konsumeras ute på företag och organisationer. Med QlikView version 9 släpptes den första mobila klienten, en satsning som med QlikView 11 gått ifrån att vara en installerad applikation till att kunna köras direkt i browsern. Qlik har här valt att satsa fullt ut på HTML5-standarden och den låsning som via app-tänket annars uppstår till respektive mobila ekosystem.

Slutligen, för organisationer inom enterprise segmentet förbättras API-stödet ytterligare för att lättare kunna integrera med omgivande IT-stöd och SMS-system (System Management Software). För att ytterligare förbättra trovärdigheten inom enterprise segmentet så genomför Qlik ett uppköp av Expressor Software i Juni 2012.


Qlik Sense (2014)

Qlik släpper i Augusti 2014 första versionen av Qlik Sense (en produkt som tidigare haft "kodnamnet" QlikView.Next).

Qlik Sense är en produkt som är inriktad på att stödja slutanvändarens behov av att se och förstå data. Med Qlik Sense är det möjligt att (precis som med QlikView!) distribuera ut ut färdiga visualiseringar till slutanvändaren. Samtidigt kan nu slutanvändaren själv läsa in lokalt data eller välja att visualisera befintligt data på annat sätt än vad som görs i den av organisationen tillhandahållna lösningen.

Qlik Sense är en produkt som släpps för att ytterligare förflytta initiativkraften från IT-avdelningen till slutanvändaren men också svara på den tillväxt som konkurrenten Tableau Software uppnåt med sin produkt

Under februari 2015 släpps version 1.1 av Qlik Sense som bl.a. inkluderar stöd för pivot-tabeller. En tabelltyp som används frekvent vid ekonomiuppföljning och som saknats av många kunder i första releasen av Qlik Sense.

I april 2015 släpps Qlik Sense Enterprise 2.0 med ökat fokus på förtroende, säkerhet och övervakning – typiska frågor viktiga för större bolag med mer komplexa installationer.


Qlik Nprinting (2015)

I februari 2015 kom beskedet om att Qlik köper upp företaget Vizubi – skaparen av produkten NPrinting. En produkt som QlikView-kunder världen över köpt in under många år för att automatisera sin rapportering av QlikView-data.


Qlik DataMarket (2015)

Qlik DataMarket är ett Data as a Service (DaaS) erbjudande som tillhandahålls av Qlik. Tjänsten gör det möjligt för Qlik-kunder att integrera extern, kvalitetssäkrad och ständigt uppdaterad data in i sin existerande datamängd. Det kan t.ex. röra sig om valutakurser, lokalt väder, befolkningsstatistik osv


Qlik Sense 2.0 (2015)

Qlik Sense har från start haft ett stort fokus på att slutanvändaren skall kunna göra mer själv. Att ansluta till data och förbereda data inför visualisering har alltid varit utmanade för den vanlige användaren. Med Qlik Sense 2.0 så blev Qlik DataMarket en direkt valbar datakälla inne i datahanteraren samtid som ytterligare färdiga connectorer för bl.a. Salesforce lades till. Det blev även enklare att kombinera data från olika datakällor genom att fält automatiskt pekas ut som lämpliga nyckelfält mellan olika tabeller.

För att förenkla för organisationen att kunna dela och diskutera data så blev det möjligt att exportera ark och objekt direkt som bilder eller PDF. 


QlikView 12 (2015)

I december 2015 kom äntligen den efterlängtade uppdateringen av QlikView med releasen av QlikView 12. Fyra år hade då gått sedan QlikView 11 lanserades även om löpande uppdateringar givetvis gjorts av denna version. Anledningen till att det gick fyra år mellan releaserna är att Qlik's fokus under denna tid primärt låg på framtagandet av Qlik Sense.

I gränssnittet för QlikView 12 fanns inte speciellt många uppdateringar gjorda - det stora lyftet gjordes istället på baksidan. Med QlikView 12 kom QlikView att ligga på samma underliggande QIX-motor som Qlik Sense. Något som gjorde det enklare för Qlik att få hävstång i sin interna utveckling. För kunderna blev effekten att det blev enklare att använda både produkterna och då t.ex. återanvända framtagna Qlik-script.

Ytterligare inkluderade förbättringar var en bättre mobil upplevelse, färdig inbyggd connector till Qlik DataMarket samt inbyggt stöd för uppkoppling till webbtjänster via ett RESTful-API. Något som gjorde att behovet av att använda 3:e partsprodukter för detta ändamål minskade.


Qlik Web Connectors (2016)

I maj 2016 tog Qlik nästa logiska steg då man under Qonnections 2016 annonserade att de köper upp företaget Industrial CodeBox – skaparen av produkten QVSource.

En produkt som Millnet BI sålt sedan år 2011 för att hjälpa kunder att framförallt komma åt webbdata via färdiga connectorer. Företaget är vid uppköpstillfället en ledande teknikpartner till Qlik och har marknadens största bibliotek av färdiga kopplingar till webbtjänster som Twitter, Facebook, Google etc. Efter uppköpet flyttar alla utvecklarna av QVSource till sverige och Qlik's kontor i Lund. 


Qlik Sense 3.0 (2016)

Ett år efter att Qlik Sense 2.0 släpptes så släpps Qlik Sense 3.0 i juni 2016. Qlik fokuserar vidare på self-service spåret och gör det enklare för slutanvändaren att göra mer själv och göra det snabbare.

Att skriva egen script-kod är t.ex. en utmaning för många. Med denna version ges stöd för att koppla tabeller med hjälp av en grafisk hanterare. Troliga sammanhörande tabeller hamnar bredvid varandra och kan släppas på varandra för att automatiskt nycklas via troligaste fält.

Sökning i applikationer görs även ännu mer intuitiv. Med en fritextsökning går det nu enkelt att söka igenom alla namn på  fält, uttryck, visualiseringsobjekt och inne i all data. En viktig funktion för att enkelt och intuitivt kunna utforska sin datamängd.

Linjediagram blir även tidsmedvetna och omvandlar automatiskt datum till t.ex. aggregeringsnivåer som kvartal, månader och veckor.

Något annat som är centralt för Qlik Sense plattformen är öppenheten. Från denna version går det att bygga skräddarsydda objekt (s.k. widgets) direkt i CSS och HTML5 istället för att behöva uttryckas i Javascript. 


Qlik Sense juni 2017 (2017)

Med den release av Qlik Sense som kom i juni 2017 så ökar Qlik release-takten ytterligare. Man går över till att släppa en ny version av Qlik Sense var 10:e vecka och överger sin nummerbaserade namngivning (t.ex. Qlik Sense 4.0) och går istället över till produktnamn + månad + år. Den nya releasen får därmed namnet Qlik Sense June 2017.

Man har i denna version lagt ytterligare krut på att grafiskt förenkla arbetet med att transformera och förstå sina data. Data kan nu visuellt profileras och namnges i olika buckets och datakvalitetsaspekter som replace, order och omvandling av rader till kolumner kan utföras grafiskt. Ett antal av de mest förekommande formateringarna som görs i scriptet har med denna release blivit upplyft på en grafisk nivå för att förenkla arbetet för script-ovana personer.

Ytterligare förändringar är nya diagramtyper som box, distribution och histogram och släppet av en dedikerad mobil app för offline användning.


MILLNET BI AB
Surbrunnsgatan 44A, 3tr
113 48 Stockholm

KONTAKT
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Tel: +46 8 651 18 00

UPPNÅ MER. Vi hjälper dig se, förstå och agera på din data.

Vi tar fram systemstöd som hjälper dig planera och följa upp din verksamhet på ett inspirerande och effektivt sätt. Vi bygger våra lösningar på Qlik och Planacy - två moderna plattformar för Analys / Rapportering och Budget / Prognos / Planering.